Analytikern i mig.

Hur ska jag utnyttja min förmåga att "läsa" människor. Borde komma på nåt sätt. Efter bara en kort pratstund med en människa brukar jag få hyffsat grepp på de flesta. Några av mina vänner käner jag skrämmande väl. En exflickvän känner jag nästan bättre än hon själv gör. Forfarande. Trots ex-prefixet. Vet inte vad det kommer ifrån. Oftast är det nån slags blandning av insikt och fördomar. Fördomsbiten gör att jag oftast inte vill tro själv på min uppfattningar om personer. Man skäms lite när man bedömer andra utifrån fördomar och samtidigt inser att det förmodligen stämmer ganska väl. Så då försöker man övertala sig om att man nog inte har någon koll ändå.