300

David Wenham (berättarröst), Zack Snyder (regi) och Tyler Bates (musik) ger mig gåshud.

"It is not fear that grips him.
Only a height and sense of things.
The cold air in his lungs.
Wind swept pines moving against the coming night.

His hands are steady.
His form, perfect.

And so the boy, given up for dead.
Returns to his people, to secret Sparta.
A king.
Our king, Leonidas!
Auh! Auh! Auh!"


Kanske det tuffaste filmintrot jag sett. Tävlar med Fellowship of the Ring om första platsen.

Hemska 16

Fy fan för sweet-sixteen-människorna på MTV. Kanske är det på grund av min uppväxt i arbetarfamilj i socialdemokratiska Sverige som det sticker i ögenen. Men nån måtta får det fan vara. Borskämda jävla as. Nästan så man undrar ifall deras föräldrar verkligen är så rika som dom vill få en att tro. Vet att man har en annan ödmjukhetskultur i USA, men nån måtta får det väl fan vara, usch.

TV är i mina drömmar

Hade en intressant drömuupplevelse inatt. Minns såklart inte allting. Vissa saker siter kvar i minnet dock. Jag var "hjälten" i en historia som bestod av hopkok från diverse hollywoodproducerade TV-serier. Helt skruvat. Carnivale var nog främst bidragande med sina avatarer. Jag var ljusets och en snygg tjej den mörka. Haitiern från Heroes var med. Och så var det biljakt ala Bullit i amerikans muskelbil. Johnny Carson var det som lånade ut den till mig. Men först fick jag köra i hans gamla vintage Saab. Den gjorde bara 110 på högsta växeln (3:an) så vägen tillbaka fick jag ta muskelbilen. Färden gick av nån anledning genom ett snöigt Strålsnäs!!! Allt hade inte med hollywood att göra heller. Eventuellt var det lite melodifestival inblandat oxå. Eller så var det bara sådant jag hörde på klockaradion. När jag var klarvaken var i alla fall Luuk med i Morgonpasset.