Läsk

Fanta på burk kan nog vara den godaste formen av läsk. Klart mycket bättre än fanta på pet i alla fall. Undra ifall det är någon verklig skillnad i innehåll eller om det är behållaren som gör så mycket för känslan när man dricker att smaken bara upplevs annorlunda. Kan ha att göra med att man dricker upp drycken innan den hinner tappa kolsyra oxå kanske. Cola är nog godast i syrup-formatet (som på donkan).

Febrig stavning

Är sjuk och lyckades visst böka till det när jag jag skrev inlägget underst första gången. Tror det ska vara hyffsat rätt nu.

NKOTB-förälskelse

Det har hänt igen. Jag har blivet kär i en rollfigur i en film/tv-serie. Känner mig som en 13-årig flicka skrikandes och gråtandes på en pojkbandskonsert. Jaja. Det är väl ingen idé att kämpa emot. Denna gång är det Sophie i för mig nyfunna Carnivale som väcker mina känslor. Spelad av Clea Duvall som även är med i Heroes. Hon är vacker och så men det är inte den främsta anledningen till förälskelsen tror jag. Är nog mera skådespeleri, regi och manus, som skapar en för mig älskvärd person. De flesta kvinnorna i filmvärlden är ju vackra och bara några enstaka får äran att föräras av mina känslor. Första gången jag blev kär var nog när jag såg Fucking Åmål. Kommer inte ihåg vilken av karaktärerna det var. Kan ha varit båda. För att inte låta creepy kan jag tillägga att jag var jämngammal med rollerna när jag såg filmen första gången.
Är ingen galen stalker. Blir bara kämslosamt bunden till vissa kvinnor i skådespel på skärmen. Man ska nog mest se det som ett bra betyg till skådespelarskan och produktionen i fråga. Och att drömma lite är ju aldrig fel.

Land of the Free

Ibland funderar jag på om jag kommer leva den dagen det blir revolution i USA. Är ju inte säkert den dagen kommer alls dock. Troligt känns det dock. Dock finns ju chansen för radikala förändringar istället för regelrätt revolution. Vore nog bättre så. Ett första steg mot att undvika revolution vore att reformera hälsovården. USA är det enda i-landet som inte har någon allmän statlig (relativt) kostnadsfri sjukvård.

Känner mig ofta anti-amerikansk. Samtidigt kan jag inte låta bli att förföras av hollywoods bild av USA. Vore kul att prova på att bo några år där borta. Får se om det bli tid och möjlighet till det i framtiden. Australien lockar nog mer dock.

LOL

Av nån anledning blir jag väldans glad över Magnus fiasko.
Vet inte vad jag har emot han. Är nog kombinationen av hans hår och hans sätt att ta melodifestivalen på sådant allvar (utan att lyckas). Såg slutet igår och kommer nog inte se så mycket mer melodifestival i år. Förutom av sociala skäl., som igår. Men Magnus min när han fick beskedet att han kommit femma var rätt underhållande. "Vad då jag är inte missnöjd, jag är glad ändå, kolla vad naturligt jag ler"

Snyggt skägg vore gött

Är besviken på min skäggväxt. Skulle villja kunna se lite manlig ut med tät skäggstubb. Istället ser jag bara äcklig och lat ut om jag låter bli att raka mig på några dagar. Av nån anledning brukar jag se upp till män med rejäl skäggväxt. Kanske är nån förädrargrej. Pappa her tät skäggväxt. Å andra sidan är han nästan alltid välrakad. Förutom några år innan jag föddes. Då körde han med polisonger modell stora. De matchar mammas jätteglasögon på bröllopsfotot. Snygg 70-talsslips har han på sig oxå. Läckert.
Jaja, ska väl kanske vara nöjd med att inte ha ärvt fars hårighet. För jag har nog hellre hår på huvudet och glest i ansiktet än tvärt om.

Dödsrädsla => religion.

Döden skrämmer oss. Så pass mycket att dom flesta här på jorden väljer att tro på någon religion som ger dom riktlinjer för hur dom ska få det så bra som möjligt efter döden. Är nog rädd att dom flesta kommer bli besvikna. Eller besvikna kommer dom nog inte bli. För det verkar troligast att vårt medvetande upphör just när vi dör, och det är svårt att bli besviken när man inte har något medvetande att bli det med så att säga. När jag börjar tänka på detta brukar jag bli skraj. Men om man lugnar ner sig lite finns det väl inget att vara rädd för. För det finns ju inget att vara rädd inför, eftersom man inte kommer uppfatta något när man upphör att leva. Istället är det nog bäst att se till att leva det liv man har så bra som möjligt. Det är det som är det onda med religioner. De får folk att finna sig i att leva sämre liv än vad de skulle behöva göra för de tror att de kommer få betalt tillbaka i någon slags himmel. De mäktiga och rika i världen är sällan särskilt religösa, men dom ser gärna att vi andra är det.

Fast det är klart. Innerst inne hoppas väl jag oxå på att det finns en himmel där man får vingar att flyga med, en harpa att plånka på och äta philladelphia-ost hela dagarna.

Den har varit till stor nytta för oss, den här myten om Kristus.

-Leo X, påve 1513-1521

Över

Det är nog över nu. Ingen kännsla i magen längre. Eller är det det. Jo. Mest irriterad nu bara. Varför så tyst. Måste kissa nu i vilket fall som helst.

a smile to remember

we had goldfish and they circled around and around
in the bowl on the table near the heavy drapes
covering the picture window and
my mother, always smiling, wanting us all
to be happy, told me, "be happy Henry!"
and she was right: it's better to be happy if you
can
but my father continued to beat her and me several times a week
while
raging inside his 6-foot-two frame because he couldn't
understand what was attacking him from within.

my mother, poor fish,
wanting to be happy, beaten two or three times a
week, telling me to be happy: "Henry, smile!
why don't you ever smile?"

and then she would smile, to show me how, and it was the
saddest smile I ever saw

one day the goldfish died, all five of them,
they floated on the water, on their sides, their
eyes still open,
and when my father got home he threw them to the cat
there on the kitchen floor and we watched as my mother
smiled

-Charles Bukowski

Mel Gibson gör mig besviken

Mel Gibson har tappat allt förtroende, eller vad man ska kalla det, jag en gång hade för han. Det har inte så mycket med hans anti-semitiska utrop på fyllan att göra. Det är klart att det beteendet inte är så vackert eller särskilt snällt. Kanske är det för att jag inte tycker om Israels ockupationspolitk som jag inte orkar bry mig så mycket om den grejen. Den främsta anledningen till att jag numera tycker herr Gibson inte är mycket mer värd än mögligt bröd är att nyligen sett hans senaste film, Apocalypto. Blev äcklad i slutet när kristendomen dök upp och underförstått kom för att frälsa/rädda hedningarna. När jag sedan forskade lite på internätet efter att jag sett filmen visade det sig att det var mycket så som jag trott. Bilden av urinvånarna som blodtörstiga hedningar var en konstruktion långt från verkligheten. Fy fan. Jävla pro-kristna lögnare hatar jag.

Språk

Undrar hur lång tid det kommer ta innan hela jorden pratar samma språk. För det borde bli så rent logiskt. Om inte kaos och förgörelse isolerar människor från varann. Förmodligen kommer "jordiskan" domineras av engelskan samt asiatiska språk. Redan idag är det många kineser som kommunicerar med varandra med "dålig engelska". I Singapore kallas den lokala engelska varianten för singlish. Enligt några indier jag träffat så funkar ofta indisk-engelska bättre än hindu när två indier med olika modersmål samtalar. Vore ju väldans praktiskt om alla hade samma modersmål. Kanske lite tråkigt, men så jävla mycket är inte mångfald värt i detta fallet.

Länk

Top 10 Signs You're A Fundamentalist Christian

Skräckfilm = big no no

Jag gillar film. Kollar mycket på film. Vet mycket om film. Gillar nästan alla typer av film. Men av någon anledning har jag tappat totalt intresse av "moderna skräckfilmer". Funderar på om det inte kan vara The Rings "fel". Har sätt väldigt få sräckisar efter att jag såg den. I alla fall väldigt få som jag tyckt varit nåt bra. Om någon. Blev väldigt rädd när jag såg the Ring vill jag minnas. Men jag mådde inte dåligt av det tror jag. Var en positiv upplevelse så vitt jag kan minnas. Kanske är det mitt undermedvetna som håller mig borta från horror efter att ha blivit hårt ansträngt när jag såg ringfilmen. Vet att jag sett några skräckfilmer efter, men knappats blivit varken skrämd eller road. Såg orginalversionen av Dark Water och tyckte den bara var seg. Såg Saw (ettan) oxå, men tyckte den var rätt kass. Nu för tiden kollar jag inte ens klart på trailers på apple.com när jag märker att det är en skräckfilm (det gör man oftast ganska omedelbart).

Oundvikligt

Igår funderade jag på att jag kommer vara väldigt ledsen på mina föräldrars begravningar. Fy fan vad jobbigt det blir. Ändå hoppas man väl på att dom dör före mig. Jo det gör man. Men hoppas känns inte som rätt ord.

Skriver som jag pratar.

Jag pratar väldigt fort. Detta beror ofta på att jag vill säga väldigt många saker, och tycker inte jag har tid och tålamod att hinna med detta i ett lugnare tempo. Tyvär klarar min tunga inte riktigt av det tempot jag driver upp. Eller så har inte lyssnaren förmågan att ta in allt jag säger i ultra-tempo. Detta leder till att jag får upprepa mig och ofta tar det i slutänden längre tid att få allt sagt än vad det hade gjort om jag tagit det lite lugnare från början. Börjar märka att detta betteende smittar av sig lite när jag skriver. Eftersom jag tänker långt och snabbt så blir det lätt så att jag skriver massa (onödigt) långa meningar, som inte går att läsa så snabbt som det är tänkt och då kanske vissa poänger kommer bort och så. Behöver nog träna lite på det. Ska försöaka skriva kortare meningar.

Kanske ska köra nåt i stil med fobollens "två tillslagsövningar". Dvs sätta punkt ibland även att det kommer leda till att jag tappar bollen. Eller det skulle nog bli konstigt. Nu blev det väldigt svårt att göra om mina tankar till text känner jag. Så kan det vara. Bara att träna vidare här.

60 m^2 dansgolv

Fan vad jag kul det är att dansa för sig själv i lägenheten. Wuhu kan knappt skriva klart detta inlägg pga alla endorfiner som sprutar ut genom öronen. Kombinationen bra stuff-musik och ny stor nystädan lägenhet är inte alls dumt för den mentala hälsan. Wohoooo.

För övrigt vill jag tillägga att detta inte har nåt med Let's Dance att göra. Har sedan länge valt bort det programmet. Inte min potatis.

Låt jag dansade till nyss och alldeles straxt igen: Klaxons - The Bouncer Mix. Kan du lyssna på här
eller säkert laddas ner med valfritt p2p-program.

The brain is a wonderful organ. It starts working the moment you get up in the morning and does not stop until you get into the office.
-Robert Frost

Analytikern i mig.

Hur ska jag utnyttja min förmåga att "läsa" människor. Borde komma på nåt sätt. Efter bara en kort pratstund med en människa brukar jag få hyffsat grepp på de flesta. Några av mina vänner käner jag skrämmande väl. En exflickvän känner jag nästan bättre än hon själv gör. Forfarande. Trots ex-prefixet. Vet inte vad det kommer ifrån. Oftast är det nån slags blandning av insikt och fördomar. Fördomsbiten gör att jag oftast inte vill tro själv på min uppfattningar om personer. Man skäms lite när man bedömer andra utifrån fördomar och samtidigt inser att det förmodligen stämmer ganska väl. Så då försöker man övertala sig om att man nog inte har någon koll ändå.

Jag skulle blivit läkare

Inser alldeles för sent att jag förmodligen blivit världens bästa läkare om jag hade satsat på att bli läkare som ung. Synd att det inte blev så. Om jag vinner snuskigt mycket pengar de närmsta tre åren ska jag nog göra ett försök.

Folk jag vill vara

Roger Federer (tennisspelare)
Olof Dreijer (the Knife)
Dennis Lehane (författare)
Bill Gates (världens rikaste)
Tony Hawk (skateboard)
Jake Gyllenhaal (skådis)

Musikindustrin

Hör ibland hur folk i musikbranschen klagar på att nedladdningen av musik leder till minskade jobb. Är väl sant för skivbolagen kanske. Men dom pengar som inte spenderas på CD-skivor ligger ju inte kvar i plånboken direkt utan spenderas på andra håll där det ju oxå finns jobb. Ganska så kul att en så rutten bransch som musikindurstrin håller på att rasa samman. Man bör inte vara särskilt orolig för att musik kommer upphöra. Musik har funnits väldigt länge. Musikindustrin är ju knappt 100 år ens.

Drömmar

Drömmar som man har när man sover skrämmer mig. Mitt försvar har blivit att jag nästan aldrig tänker på det. Förutom när jag vaknar upp i en väldigt trevlig dröm. Då vill jag oftast somna om.